Tillbaka

HÄRADS SKOLA 
En sammanställning 2003 
Klockargården äldsta skolhuset
Den allra första skolbyggnaden sägs ha legat bland den bebyggelse som på 1800-talet fanns på norra sidan om vägen förbi kyrkan. På en gammal karta från 1867, kan man se hur det såg ut i kyrkbyn då. (Nuvarande "gamla E20" är inlagd svagt skuggad på ungefärlig plats.)

Det äldsta bevarade skolhuset är Klockargården. På ett väggtimmer på vinden kan man läsa C.G.B. 1878, vilket förmodligen är byggnadsåret. Huset inrymde en skolsal för alla klasserna i östra delen och lärarbostad i den västra. Framlidne kyrkvärden Enar Erikstam, som var född 1912 och vars far var lärare, har berättat att han föddes i det rum som syns längst till höger på bilden nedan. Enar bodde sedermera i det stora gula huset mitt emot kyrkan.


Skolfoto från omkring 1910 framför Klockargården. Läraren är Theodor Erikstam, död i lungsot, far till Enar Erikstam

Josef Ingelberg
Omkring 1915 blev Josef Ingelberg kantor och lärare i Härad, och det fortsatte han med till sin pensionering omkring 1950. Han var en färgstark och driftig person som även fick mycket att säga till om i socknen. Han startade en livlig kör- och musikverksamhet. Av intresse och för att dryga ut inkomsterna drev han en snickeriverkstad, som tillverkade bl.a. skolbänkar och gymnastikredskap. Rester av verkstadsgrunden med maskinfundament fanns kvar ännu för något år sedan. De försvann när man röjde upp i skogsbacken strax väster om Klockargården. En liten timrad ladugårdsbyggnad med loge och höskulle stod fram till omkring 1980 på den mark som nu utgör sydöstra delen av nya kyrkogården. Ingelberg bedrev även jordbruk på Eka gård nära skolan.

Skolfoto från 1914 el. 1915 med Ingelberg som lärare. Den lille pojken framför honom är Enar Erikstam och flickan till vänster om dem Maj Erikstam.

   
Bankbok för den sångkör Ingelberg startade i Härad 1915 och foto från senare år


Ny skola 1923
1923 byggdes den nuvarande "gamla skolan", som inrymde två klassrum på nedre botten och gymnastiksal och träslöjdsal på övre botten. Kyrkan och skolan hängde samman, och skolans angelägenheter behandlades på kyrkostämman.

Ur gamla protokoll från kyrkostämman: Några noteringar som har med skolan att göra.

6 aug. 1933:
Reparation av klockarboställets ladugård. Höjning av vägglivet ½ meter samt inklädning med bräder.

11 nov. 1934:
Skoltandvård för elever i klass 1 fr o m vårterminen 1935.

10 nov. 1935:
Lärarna får tillstånd att på egen bekostnad dra in elektriska ledningar i bostäderna. Ledningar för elektriskt ljus skall dras till skolans gymnastiksal, slöjdsal och trappuppgång.

7 nov. 1937:
Undervisningstiden i skolorna utsträckes från 34 4/7 veckor till 36 4/7 veckor med 202 undervisningsdagar. Höstterminen börjar 15 aug. och fortgår 18 veckor, vårterminen bör jar 7 jan. och fortgår 18 4/7 veckor. Avgifter för gymnastiksalens nyttjande fastställes. Dock får gymnastikföreningen hålla övningar utan avgift. Lärarnas hyror fastställes: Ingelberg 300 kr utan bränsle, Lärarinnan Holmkvist och Eriksson 420 kr med spillrad ved, lärarinnan Svensson 282 kr med spillrad ved.

10 april 1938:
"Hade revisorerna framställt anmärkning gentemot skolrådet för inköp av ett par skol kängor, men efter en stunds diskussion beslöt kyrkostämman lämna anmärkningen utan avseende".

13 nov. 1938:
Lönen för kyrkvaktmästaren har höjts till 600 kr och för organisten till 800 kr.

2 juli 1939:
Med anledning av skrivelse från stiftsnämnden uttalade kyrko-stämman, att den mark å vilken lärarbostäderna och skolhuset nu är byggda samt skolans lekplan, lärarnas träd gård samt klockartäppan, tillsammans omkring 1 1/6 tunnland, sedan gammalt tillhört Härads klockare som lönefastighet. Utom tjänsten tillhör två rum i skolhuset, som numera är inrett till lärarbostad, klockarefastigheten, jämlikt protokoll den 18 juli 1886. Beträffande fastigheternas framtida disposition beslöts enhälligt, att den del av fastigheten, som används för skoländamål, fortfarande skall användas för sitt nuvarande ändamål. Klockartäppan kan möjligen användas av församlingen och Härads klockareäng bör kunna utarrenderas.

5 nov. 1939
Slöjdläraren får 75 kr per slöjdgrupp för skärpning och justering av slöjdverktyg m.m.

10 dec. 1939:
Beslöts överlämna skolväsendet till den borgerliga kommunen.

Ombyggnader
I början av 1950-talet totalrenoverades Klockargården. Man grävde ut källare under huset och installerade centralvärme. Huset delades upp i de två nuvarande lägenheterna. Det bör ha varit ungefär vid samma tid som man byggde pannrum och toaletter under skolan.

Nya tjänsteinnehavare
Josef Ingelberg efterträddes 1952 av Wilhelm Strand. 1958 kom jag själv till Härad som kantor, eller skolkantor, som det senare kom att heta. Det innebar full lärartjänst samt ett antal veckotimmar i kyrkan. Skolan hade då omkring 60 barn, uppdelade på tre B-klasser. Klass 3-4 och 5-6 läste i klassrummen på nedre botten. "Småskolan", klass 1-2, höll till i skolhuset strax bortom f.d. affären. Lärare i klass 3-4 var Inga-Lisa Bergström och själv hade jag klass 5-6. Vi hade bostäder i Klockargården. Alice von Zweigberg undervisade klass 1-2 och bodde i småskolehuset.

Kombinerad matsal - gymnastiksal
På övre botten i skolhuset var det träslöjd i den södra salen och kombinerad matsal/gymnastiksal i den norra. Det fungerade så att man lagade mat till klasserna 3 - 6 och bredde smörgåsar till alla barn i det minimala köket, dvs utrymmet mellan salarna, c:a 2 x 3 m med diskbänk och arbetsbänk på vardera sidan, Där arbetade två personer, Sigrid Jonsson och Eva Andersson, och där skedde också all diskning. I det angränsande hörnet av dåvarande slöjdsalen var utrymmet vid fönsternischen avbalkat till skafferi med dörr mot "köket". I matsalen var det långbord och pallar för cirka 40 barn. Småskolebarnen fick inte lagad mat, utan det breddes smörgåsar, som Eva Andersson drog på en cykelkärra upp till småskolan tillsammans med en stor mjölkflaska.


Skolpersonal i gymnastiksalen/matsalen
Från vänster Kerstin Redelius, Eva Andersson, Sigrid Jonsson, Inga-Lisa Bergström
Foto Hans Redelius

Klass 3-4 1968. Matkärran och mjölkflaskan intill trappan.

När man sedan på eftermiddagen skulle ha inomhusgymnastik, fick man först bära ut och trava bord och pallar i trapphallen. Gymnastiksalen var inredd med ribbstolar utefter långväggarna och bommar mitt i salen. Pojkarna bytte om i tamburen och flickorna i klassrummet. Någon duschning var det förstås inte tal om. Gymnastikkläderna förvarades i tygpåsar som hängde i skåp i tamburen. Det säger sig självt att man hade gymnastiklektionerna utomhus så mycket som möjligt, oftast brännboll eller terränglekar. På vintern åkte vi mycket skidor. Skolan hade ett skidförråd för dem som åkte buss eller inte hade egna skidor. De förvarades i det uthus som då fanns vid södra delen av skolplanen, där gungställningen står nu. Varje år brukade det vara skidtävling, ofta tillsammans med skolorna i Vansö och Fogdö.

Klassläraren hade alla ämnen
Det var inga ämneslärare, utan klassläraren svarade själv för all undervisning, även musik, gymnastik och slöjd. Jag hade träslöjden för pojkarna och Alice von Zweigbergk syslöjden för flickorna. Personligen tyckte jag det var positivt att få möjlighet att lära känna sina elever mer allsidigt och inte bara i läsämnena. Så småningom infördes stödundervisning med speciallärare. Det fungerade i görligaste mån så, att när vi t.ex. hade matematik, gick de som behövde hjälp ifrån klassen till "stödfröken", där de arbetade med samma saker som vi höll på med i klassrummet.

Förändringar


Alice von Zweigbergk, sista examen i gamla småskolan.

1962 upphörde undervisningen i småskolebyggningen vid Överås, och eleverna flyttade ner till skolhuset. Där gick då klasserna 1-2 och 3-4. De äldre barnen skjutsades till Vansö eller Fogdö, där det inrättats A-form med endast en åldersklass tillsammans. Vissa elever kom således att fortsätta de två sista åren i Vansö och andra i Fogdö, beroende på vilken skola som hade femteklassen det aktuella året. 1968 revs uthuset vid skolan med sina förvaringsbodar och de gamla skoldassen. 1969 byggdes matsalen. Ungefär vid samma tid togs Bygdegården i anspråk för inomhusgymnastik, och man satte upp ribbstolar där och byggde två duschrum.

Härad ingår i Strängnäs kommun
1970 upphörde Vårfruberga kommun och Härad, Vansö, Fogdö och Helgarö ingick därefter i Strängnäs kommun. Det medförde att nybyggnationen i Härad tog fart. 1975 måste man införa A-form i skolan med 6 klasslärare. Träslöjden hade redan tidigare flyttats till Strängnäs, och alla fyra salarna i gamla skolan togs i anspråk som klassrum. I Klockargården var lägenheterna lediga. I den östra var redan vardagsrummet i bruk som klassrum, och även i den västra lägenheten gjorde man ett långsmalt klassrum genom att slå ut väggen mellan två rum. Ett av rummen mot skolan i Klockargården blev lärarrum. Lärare var då Gudrun Langevik, Annika Pettersson och Kerstin Redelius på lågstadet samt Christel Lindhgren, Marianne Rutgersson och Hans Redelius på mellanstadiet. Dessutom fanns det gymnastiklärare och speciallärare för elever med särskilda behov. Slöjdundervisningen var i Strängnäs.

Farlig skolväg
Trafiken på Europavägen genom Härad innebar stora risker för alla de barn på nya området som måste passera på väg till skolan. Trots att Härad var riksbekant som ett ställe där man åkte fast för fortkörning, var det många bilister som höll alldeles för hög fart genom samhället. Föräldrarna ville inte släppa iväg sina lågstadiebarn ensamma till skolan, så skolvärdinnan måste gå upp till övergångsstället vid affären uppe på krönet varje morgon och eftermiddag. Efter mycket om och men byggdes så småningom vägtunneln för gång- och cykeltrafik.

Ny skola
Trångboddheten var stor, och man måste planera för en ny skola. Den var tänkt att ersätta gamla skolan och ritades med sex klassrum, tre och tre i rad med ett gemensamt utrymme i mitten samt ett biblioteksrum i nordost och lokaler för skolsköterska och personal. Skolbyggnaden var tänkt ansluta direkt till den gymnastikbyggnad som även var planerad, men som tills vidare sköts på framtiden. Skolan byggdes av färdiga moduler och stod färdig 1978. Då hade emellertid de fyra södra klassrummen prutats bort, eftersom man beslutat att även i fortsättningen utnyttja gamla skolan. Biblioteksrummet och de två klassrummen i nya skolan blev lokaler för mellanstadiet. Lågstadiet fick hålla till i gamla skolan. Den övre norra salen där blev musiksal. Klockargården behövdes inte längre som skollokal. Den östra lägenheten användes då för "samlad skoldag" med skolvärdinnan Ulla Thörnkvist, och den västra av förskolan, som tidigare hållit till i Vansö. När det nya daghemmet byggdes, flyttade förskolan dit, och den västra lägenheten kunde hyras ut till Härads församling, som var i stort behov av lokaler för samlingar och sam- manträden. Kyrkans öppna förskola, som hade hållit till i Bygdegården, kunde då flytta till Klockargården, och kyrkans körer, som hade övat i ett klassrum i gamla skolan, fick egen lokal.

I dagens läge, år 2006, fördelas lokalerna på annat sätt.


Hans Redelius

Tillbaka